Styrelsen har ett ansvar för att ett strategiarbete bedrivs, men det är ledningens roll att leda och genomföra det. Det menar managementexperten Bengt Karlöf, aktuell med boken Styrelsen och strategiarbetet 2.0.
Här berättar han för Styrelsesemagasinets läsare varför strategiarbete är viktigt och delar med sig av exempel på styrelser som gjort ett extra gott strategiarbete.
Text Lotta Byqvist
Varför har du skrivit boken?
– Som en kraftfull reaktion på styrelseskandalerna runt milleniumskiftet tog man i USA en ny och stramare reglering som går under namnet Sarbanes-Oxley Act. Den godkändes av president Bush 2002 och ledde till den svenska koden för bolagsstyrning. Denna kod behandlar viktiga formalia som val av ledamöter, rapportering, utvärdering med mera, men konstaterar bara helt summariskt att ”Styrelsen skall, med utgångspunkt i bolagets och ägarnas intresse, fastställa målen för bolagets verksamhet samt se till att bolaget har en adekvat strategi, organisation och verksamhetsstyrning”. Man efterfrågar alltså strategiarbete men anvisar inte hur det ska gå till. Det finns ett flertal böcker som beskriver styrelsearbetet i allmänhet med det har saknats en vägledning för hur strategiarbetet kan och ska bedrivas. Därför har jag skrivit jag boken.
Varför är strategiarbete viktigt?
– Förenklat kan man säga att strategi utgör bolagets långsiktiga verksamhet, därför är det självklart viktigt. Jag talar om den strategiska agendan, det vill säga strategi är aldrig en enda sak utan en kortlista över de viktigaste utvecklingsfrågorna. Undersökningar visar att strategifrågorna ofta är en underlåtenhetssynd inom bolag och andra verksamheter, något man vet att man borde ägna sig åt men lägger åt sidan, bland annat för att begreppet är otydligt och arbetsformerna annorlunda.
Vem vill du ska läsa din bok?
– Alla ordförande och övriga styrelseledamöter skulle behöva ta del av bokens innehåll, inte minst för att få en gemensam terminologi samt en gemensam bild av strategiområdet och hur strategiarbetet kan bedrivas. Jag har med avsikt hållit boken tunn och mager för att den inte bara ska bli köpt utan framför allt läst. Styrelsen utgör länken mellan ägarna och ledningen och bolagsledningarna ska helst även ta del av boken så att man har en gemensam referensram.
Hur pass duktiga är svenska styrelser generellt på att utforma strategier?
– Strategiarbetet i svenska företag är generellt av hög internationell standard – men som andra områden inom management kan det alltid förbättras. I mindre och medelstora företag finns ett större behov av kompetensökning om strategi, vilket är naturligt då ledning och styrelse ofta lever närmare den dagliga verksamheten. Strategi är av investeringskaraktär då det kräver resurser i nutid för att säkra den framtida framgången, och i mindre företag pockar driftsfrågorna ofta på uppmärksamhet till förfång för strategifrågorna.
Var går gränsen för styrelsens respektive ledningens del i strategiarbetet?
– I ett företags eller en verksamhets ledningsarbete kommer styrelsen in i strategiarbetet på egentligen fyra sätt: Det första är att tolka ägarkraven, det andra att tillse att ett strategiarbete bedrivs men tydliggöra att det är ledningens ansvar att bedriva själva strategiarbetet. För det tredje ska styrelsen fatta väl förstådda, informerade beslut och för det fjärde följa upp besluten i styrelsearbetet, det vill säga hur och i vilken takt man utvecklar den strategiska agendan. Det finns inga absoluta gränser utan dessa fyra skeden är en huvudregel.
Har du något exempel på företag där styrelsen gjort ett extra bra jobb med strategiarbetet?
– Det finns goda exempel i Sverige på kompetent strategiarbete. Företag som Volvo AB, ABB, Epiroc och Nibe är synliga och tydliga exempel på framgångsrikt strategiarbete. I flera mindre företag finns också goda exempel men jag avstår från att nämna några namn för att undvika känslan av ”varför de och inte vi?”. Det finns även exponenter för havererat strategiarbete, speciellt då ledningar ”köper in” strategi från ett stort konsultföretag. Man kan ofta lära från såväl goda som misslyckade exempel.
– De goda exemplen präglas ofta av avsaknad av yvigheter utan har ett fokus på sin affär, utmärkt omvärldsanalys, en bra process och en branschkunnig styrelse. Glöm inte vad de allierades befälhavare, senare USA:s president Dwight Eisenhower, yttrade om strategi: ”Every time I have planned for battle I have been forced to admit that plans are useless but planning indispensable”.
