Ordföranden har som övergripande uppgift att skapa ett lag av en styrelse med mångfald – ett lag som ordföranden inte valt själv. Olika ersättning för samma förväntade arbete och ansvar ger en hel del nya frågeställning. Bland annat kommer differentierade arvoden att göra ordförandens uppgift att ta till vara styrelsens fulla potential än mer komplex.
Jag har full förståelse att internationella ledamöter får en från arvodet skild extra ersättning per möte för att täcka indirekta kostnader för längre resor, större tidsåtgång och förlorade intäkter på hemmaplan på grund av längre bortavaro. En svensk ledamot har (förutom inläsning m.m.) kanske en dags tidsåtgång för ett styrelsemöte på hemmaplan medan en ledamot från USA kan få lägga total tre dagar för att närvara på mötet. Frågor som dock kan komma upp är om ersättningen även utgår för digitala möten eller om en motsvarande ersättning utgår till svenska ledamöter om mötet hålls exempelvis i USA?
Differentiering av styrelsearvoden finns redan för exempelvis för ordföranden, fackliga representanter och större ägare i privata bolag. Men generellt sett är differentierade styrelsearvoden för ordinarie ledamöter uppe till diskussion allt oftare. Utgångspunkten då är att bättre kunna attrahera speciell kompentens till styrelsen och som bedöms värdefull för bolaget.
Men detta skulle betyda att vissa ledamöter anses mer värdefulla än övriga ledamöter. Om, i förlängningen, arvoden för varje enskild ledamot sätts utifrån vilket värde varje ledamoten bedöms tillföra bolaget får vi en mängd nya frågor och enligt min uppfattning en ohållbar situation. I extremfallet leder det till enskilda förhandlingar med valberedningen. Arvoden och ersättningar måste vara transparenta i styrelsen och mot ägarna, vilket kan leda till nya grupperingar i styrelsen.
Differentierade arvoden också kan leda till en diskussion om differentierat ansvar i olika frågor och beslut. Min erfarenhet är att i en styrelse – med mångfald i kompetens, bredd, djup och personlighet – alla ledamöter (beroende på frågeställningen) från tid till annan bidrar med mer värde än övriga ledamöter. Alla ledamöter förväntas över tid bidra till värdeskapandet i bolaget. Detta talar emot differentierade arvoden som baseras på vilket värde en enskild ledamot bidrar med.
Arvodet är i vissa fall inte den enda ersättningen en ledamot kan erhålla från bolaget. Det förekommer i specifika fall att ledamöter, med en viss kompetens, får konsultuppdrag vid sidan av styrelseuppdraget och som ersätts enligt överenskommet avtal. I riskkapitalägda bolaget är det även vanligt att styrelsens ledamöter får möjlighet att investera i aktierelaterad program. Det är viktigt att inte extra ersättningar eller investeringar i bolaget ersätter eller sammanblandas med det av bolagsstämman beslutade styrelsearvodet.
En slutsats vi kan dra är att olika nivå på styrelsearvoden ger ordföranden nya utmaningar i arbetet att skapa ett lag – ett team – av styrelsens där styrelsens fulla kapacitet tas till vara. Att frågan om differentierad arvoden kommer upp beror på att arvoden i svenska styrelser är för låga i förhållande till engagemang, tidsåtgång och ansvar. Den bästa lösningen är att signifikant höja arvodet för alla ledamöter, vilket förhoppningsvis debatten om differentiering kan leda till.
Text: Christer Nilsson
